God kväll på er allesammans, hur har er dag varit? Usel, bra, mer bra, mindre bra, toppen, eller skit?
Min dag har varit okej, lite tråkig men har ändå fått lite saker gjort samt projektarbete, naturkunskap, skurat hyllor, element och lite sånt. hej och hå.
*
Jag ska börja med att be om ursäkt för att jag nästan aldrig skriver och det gör ju även att ni slutar läsa eller så gör det att dom gångerna jag väl skriver gör det mer intressant. Ja venne!


*.
Jag önskar att jag var människan jag var för många år sen.. Jag klev in på min  blogg och hjärnan bara famlade ut ord.. Ord jag idag inte ens vet om, ord som inte finns inom mig längre. Jag är inte den personen idag som jag en gång för länge sedan var.. 
Men alla människor förändras väll?
Men på något vis känns det som om jag är fast i en bubbla, allt bara vimlar omkring mig men jag gör inget åt det.
Jag orkar inte längre ta saker i egna händer, jag orkar inte längre säga vad jag tycker och tänker, jag orkar inte längre vara den jag en gång var även fast jag vill så mkt. Jag bara står där när jag väl kommer till en sak, jag orkar inte tänka utan byter ämne för jag får panik. Saker väcks upp och jag får ont i magen, jag vill inte minnas, jag vill inte tänka på jobbiga saker som ska göras, som måste göras, saker jag egentligen inte vill ha någonting med att göra men jag måste för det är mål i livet. Usch bara tanken får mig ju nästan att spricka. Spricka ut i gråt och det bildar en känsla av att jag vill rymma. Jag skulle redan vilja ha ett jobb, ett jobb som gjorde att jag fick en bekvämlighet att börja leva, leva på riktigt.
Men jag vill fortfarande vara den jag var förut.
;Är jag rädd för att bli vuxen?
;Är jag rädd för att jag aldrig mer ska kunna leva?
;Är jag rädd för att förlora allt?
Vad är det som gör att jag får panikångest och orkar inte tänka framåt.
Vad är det som hindrar mig.
Ne jag vill bara få allt gjort, bli klar och gå ut i ett riktigt liv.
Vad händer annars, jo jag måste börja om.